Archives augusti 2003

Forskning om hälsoeffekter av elektromagnetiska fält utvärderad

En särskild nationell satsning på forskning om hälsoeffekter av elektromagnetiska fält är inte befogad. Däremot kan Sverige bidra till den internationella kunskapsutvecklingen på området. Det menar Vetenskapsrådets expertgrupp, som på uppdrag av regeringen värderat och analyserat den nationella forskningen om hälsoeffekter av elektromagnetiska fält.
(Text: Jessica Rydén)

– En kortvarig och koncentrerad satsning kommer inte att kunna ge några svar på till exempel frågan om det är farligt att tala mycket i mobiltelefon, säger Göran Grimvall, professor i fysik och en av ledamöterna i expertgruppen. Sjukliga förändringar som cancer kan ta decennier att utveckla. Forskningen kan därför inte ge några snabba besked om de elektromagnetiska fältens eventuella samband med utvecklande av cancer.

En annan orsak till att expertgruppen inte förespråkar en kortvarig satsning är att hypoteserna i forskningen kring elektromagnetisk strålning är väldigt svaga. Forskarna vet helt enkelt för lite om vad de ska leta efter, och då är det inte relevant att tillfälligt satsa särskilda pengar när det samtidigt finns annan angelägen medicinsk forskning av hög kvalitet, förklarar Göran Grimvall.

Staten bör istället investera pengar i de forskningsprojekt som håller den högsta vetenskapliga kvaliteten och har bäst förutsättningar att i ett internationellt samarbete bidra till mer kunskap, anser expertgruppen. Den framhåller de goda möjligheter till långsiktig epidemiologisk forskning som finns i Sverige. De svenska, unika personregistren bör kunna utnyttjas av forskare över hela världen som vill göra långtidsuppföljningar av förändringar i hälsan i en befolkningsgrupp. En tanke som Vetenskapsrådet redan anammat.

– Vetenskapsrådet utreder just nu hur en satsning på registerbaserad forskning ska organiseras, berättar Madeleine Leijonhufvud, biträdande generaldirektör på Vetenskapsrådet. Ett alternativ är att inrätta ett större internationellt institut för registerforskning, ett annat att skapa ett nätverk där universitet och forskningsråd från hela världen inbjuds att medverka.

Cellbiologi är ett annat forskningsområde som expertgruppen bedömer har potential att komma fram med vetenskapliga resultat av hög kvalitet i Sverige. En forskargrupp vid Lunds universitet har presenterat intressanta resultat om vad som händer i cellerna vid påverkan av elektromagnetiska fält, men det behövs mer forskning på området för att verifiera resultaten.

I Sverige finns runt tio forskargrupper som bedriver forskning med relevans för kopplingen mellan elektromagnetiska fält och eventuella hälsoeffekter. Forskningen är till 80 procent statligt finansierad. Enligt expertgruppen håller den generellt sett en tillfredsställande nivå. I flera fall är standarden hög, och i något fall mycket hög vid en internationell jämförelse, även om den absoluta internationella lyskraften saknas. Expertgruppen pekar också på de stora metodologiska problem som överlag präglar forskningen.

Framtidens granar kan klonas direkt från frön

Massförökning av gran med de bästa generna kan förverkligas genom kloning av fröembryon. Om metoden automatiseras, kan så kallad somatisk embryogenes bli ett kraftfullt verktyg för framtida virkesproduktion. Det presenterar Karl-Anders Högberg i sin avhandling vid SLU.

Två metoder är praktiskt möjliga att använda för massförökning och förädling: sticklingförökning och somatisk embryogenes. Sticklingförökning betyder att man klipper skott från granar och sticker dem i en miljö med hög luftfuktighet och optimal temperatur. Vid skottbasen bildas då rötter och resultatet blir en ny planta. Somatisk embryogenes är en metod som i stället för att använda granskott, genererar växande vävnadskulturer från fröembryon. Från dessa cellvävnader kan man få somatiska embryon att bildas, vilka får gro och utvecklas till plantor. Alla plantor som härstammar från ett och samma fröembryo har samma arvsanlag och bildar en klon. På motsvarande sätt är alla sticklingplantor som härstammar från samma ursprungsplanta en klon.

Sticklingförökning utnyttjas redan för att effektivisera förädlingen, men har nackdelen att endast unga plantor låter sig förökas. Genom somatisk embryogenes kan man komma runt problemet, då vävnadskulturerna kan lagras i flytande kväve under lång tid. Detta betyder att man kan testa klonerna under valfri tid och därefter massföröka de som visat sig vara bäst.

Förmågan att kunna förökas med somatisk embryogenes är genetiskt betingad och alla fröembryon som inkluderas kommer inte att kunna bilda plantkloner. Något samband mellan förökningsförmåga och viktiga skogliga egenskaper som tillväxt, tillväxtrytm eller kvalitetsegenskaper har inte kunnat påvisas. Behandlingar under förökningen i de tidiga stadierna kan påverka plantans utveckling under åtminstone två år. En tidig utveckling av rotsystemet under groningen var gynnsamt och om sidorötter utvecklades i ett tidigt skede, förbättrades plantans tillväxt markant de närmaste två åren.

Somatisk embryogenes är en mycket snabb metod och hundratusentals plantor av en klon kan produceras inom två år. Priset är ännu alltför högt för praktisk tillämpning, men om automatisk hantering av embryon kan utvecklas kommer priset att sjunka drastiskt och somatisk embryogenes kommer då att bli ett kraftfullt verktyg för framtida produktion av granvirke med särskilt utvalda och värdefulla kloner.