Verklighetsnära forskning bra för utbildningsvetenskapen

Ulf P Lundgren har engagerat sig för att utveckla skolan och lärandet under lång tid. Under en rad utbildningsministrar har han varvat olika myndighetsuppdrag med forskning om läroplaner och undervisningsplanering. Karriärens hittills tyngsta uppdrag var att som generaldirektör för Skolverket leda avregleringen av skolan och överlämningen till kommunerna i början av 1990-talet.

– Även om denna genomgripande förändring var en stimulerande uppgift knäckte den mig nästan. Det var allt från mordhot till enormt mycket arbete.

Idag har Ulf P Lundgren återupptagit sin forskning och är professor i pedagogik i Uppsala. Han leder också uppbyggnaden av en forskningsdatabas med bland annat material om skolan som Skolverket samlar in.

Vill utveckla forskningen
Den nya huvudsekreteraren som tillträder i sommar är ganska kritisk till mycket av forskningen om skolan. När han återvände till akademin blev han förvånad över hur långt från verkligheten många av kollegornas frågeställningar var.

– Avhandlingar jag läser är ofta uppbyggda som ståtliga marmortrappor, men när man kommer upp står där bara ett dass. Forskarna lyckas inte alla gånger föra sina teoretiska resonemang till slut och komma fram till något relevant om vad som händer i skolan.

Möjligheten att vara med och utveckla området var en av anledningarna till att Ulf P Lundgren tackade ja till uppdraget som huvudsekreterare. Utbildningsvetenskap har en viktig roll att fylla, menar han. Det gäller i synnerhet forskningen kring lärande, i och med att detta område bara har sin naturliga hemvist här. Den pågående satsningen på så kallade praxisnära projekt med forskning som har ”en fot i klassrummet” är ett bra sätt för att fördjupa förståelsen av processerna för både ut- och inlärning i skolan, tror Ulf P Lundgren.

Ett övergripande mål i det kommande arbetet är att verka för att regeringens satsning på utbildningsvetenskap blir permanent. Inför kommitténs framtid är det viktigt att synliggöra den intressanta forskning som kommit fram genom satsningen på ämnet.

– Forskarna måste också höras mer i samhällsdebatten och bidra till en bättre diskussion om utbildning. Via media får politiker ofta en föråldrad och fyrkantig bild av skolan.

Bra med ämnesbredd
Ulf P Lundgren menar att det är viktigt att forskare med en bakgrund i andra ämnen än pedagogik välkomnas inom utbildningsvetenskapen. Att det kan vara kontroversiellt har han själv erfarenhet av från slutet av 1960-talet när han som ung psykolog började med klassrumsforskning.

– Jag har svårt att förstå tanken att forskning i ämnet främst ska röra lärarutbildningen och bara utföras av lärare. Det är som att hävda att läkarutbildningen bara ska luta sig mot läkare och inte ta in kunskaper från exempelvis biomedicinare och psykologer. Att få in forskare med nya infallsvinklar på processerna för lärande i skola och yrkesliv berikar utbildningsvetenskapen.

Fakta: Utbildningsvetenskapliga kommittén
Regeringen inrättade år 2001 en utbildningsvetenskaplig kommitté inom Vetenskapsrådet. Från början gällde satsningen tre år, men förlängdes sedan till år 2005.
Kommitténs uppdrag är att främja forskning med relevans för lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Det innebär forskning om lärande, kunskapsbildning, utbildning och undervisning.