Archives 2022

Framtidsspaning – Symbiosen mellan AI och 5G

Ericsson är det bolag i Sverige som spenderar mest pengar och resurser på forskning och utveckling. Ericsson har ca 8500 anställda inom forskning och utveckling i Sverige. Bolagets viktigaste FoU-områden är 5G, Internet of things, dedikerade nät och AI-baserade funktioner. Ericssons främsta kunder är mobiloperatörerna som genom bolagets produkter och tjänster kan erbjuda konsumenter mobilabonnemang och mobilt bredband.

Enligt Ericsson så har AI redan implementerats i de flesta nätverk, dock på en nivå som dagens teknik tillåter det. Framförallt handlar det om att minska kostnader, optimera nätverkets prestanda och bygga nya intäktsben.

Inom en snar framtid hoppas man att AI kommer förbättra kundtjänst och förbättra kundupplevelsen. AI kommer även enligt bolaget sänka kostnaden för operatörerna att växla över till 5G. Men att implementera AI skapar även nya utmaningar främst inom data trots att den löser komplexiteten i nätverken.

Som tidigare nämnt så används Ai främst för kundtjänst. Tittar man på B2C segementet det vill säga Ericssons kunders kunder, så går trenden mot fri data så kallad fri surf. Redan nu är fria samtal och fria SMS regel än undantag. Det som särskiljer mobilabonnemang och deras pris är datamängden. Även 5G har inte blivit standard än, även om de flesta mobiloperatörer med egna nät erbjuder mobilabonnemang med 5G. Ett annat sätt att särskilja och konkurrera om kunderna är att erbjuda kringtjänster. Telenor lanserade nyligen ett abonnemang som skyddar mot kränkningar.

Vi pratade även med Abonnemang.se en ledande tjänst för att jämföra mobilabonnemang i Sverige, om hur de tror att branschen kommer att se ut inom en snar framtid. Deras bild är att förutom att varje mobilabonnemang kommer vara supersnabbt tack vare 5G och 5G+ så kommer obegränsat surf vara standard. Detta kommer leda till att röstassistans såsom Siri eller Alexa, kommer bli väldigt personliga och sammankopplad med en ens egna vardag. Mobiltelefonen kommer nog bara vara en liten snäcka i örat och displayen kommer ersättas av AR-glasögon eller även av en liten lins.

Spännande eller hur? Den som lever får se.

Aktuell vetenskap för alla på nätet

Webbplatsen forskning.se firar sitt tvåårsjubileum med en rejäl ansiktslyftning, och det är inte bara det yttre som snyggats till.

– Efter två år hade vi vuxit ur våra kläder. En ny struktur var nödvändig både för att kunna presentera befintligt material och för att kunna lägga till nytt innehåll, säger Agneta Ringaby som är chefredaktör på forskning.se.

Vem gör vad i forskningssverige
En förteckning över samtliga svenska forskningsaktörer med offentlig finansiering, är en av nytillkomsterna på webbplatsen. Här presenteras varje aktör med uppgifter om vilken roll de har i FoU-systemet, vilken sorts forskning de finansierar, i vilken utsträckning finansieringen är statlig eller privat, etc. Agneta Ringaby beskriver de många olika möjligheter som finns att sortera materialet:

– Är du exempelvis intresserad av vilka som finansierar forskning om miljö, kan du markera några rutor och få upp en lista över dessa aktörer.

Forskningsaktörerna hittar man under rubriken Forskningsguide i webbplatsens meny. Under samma rubrik finns beskrivningar av hur FoU-systemet fungerar i Sverige; vad som menas med forskning och utvecklingsarbete, hur finansieringssystemet är uppbyggt, vilka etiska problem forskning genererar och hur en forskarkarriär kan se ut.

– De här redogörelserna kan ses om en vidareutveckling av den beskrivning vi publicerade förra våren, och som riktar sig mot skolan: I Vaddå forskning får man följa gymnasieeleven Fanny från det hon börjar intressera sig för vad forskning är, och till dess hon blir professor, berättar Agneta Ringaby.

Innehållet på webbplatsen har också utökats med en ingång för kunskapsintensiva företagare, där dessa exempelvis guidas till samarbetspartnerns inom forskningsvärlden.

Andra förändringar är att nyheterna från forskarsamhället fått en mer framträdande plats på sajten.

Vägvisare till ny kunskap
Tanken bakom forskning.se är att vem som helst som vill veta något om forskning ska kunna att orientera sig med webbplatsens hjälp. Utan att ha några förkunskaper är det hit man ska gå om man är intresserad av något speciellt ämne eller undrar över hur forskarna ställer sig i olika frågor som debatteras i samhället.

Redaktionen samlar och sorterar material om forskning, samt kompletterar med översikter. Ambitionen är att allt som nås genom webbplatsen ska vara skrivet på ett enkelt och begripligt språk. Att all information ska bygga på forskningsresultat och vetenskapligt baserad kunskap, är ett krav. Faktalänkarna på webbplatsen går exempelvis till universitet och högskolor, populärvetenskapliga tidskrifter, forskande myndigheter och museer.

Material för skolan har en särställning. För lärare och elever finns varsin ingång, genom vilka besökarna hittar exempelvis lektionstips och forskarbesöksförmedlingar. Även högskoleelever har en egen ingång.

Fyra nya ägare
Under våren har forsknings.se dubblerat sin ägarkrets. Till de ursprungliga fyra finansiärerna har nu KK-stiftelsen, MISTRA, Naturvårdsverket och Vårdalstiftelsen sällat sig. Dessutom sitter adjungerade representanter för universitet och högskolor med i webbplatsens styrelse.

– Att vi nu är åtta finansiärer som äger och i samarbete med universitet och högskolor utvecklar forskning.se, ger oss en bred bas i forskningsvärlden, säger Agneta Ringaby. Ett sådant stöd är nödvändigt för att kunna utveckla en nationell webbplats av detta slag.

Liksom tidigare är Vetenskapsrådet värdmyndighet för webbplatsen, det är här redaktionen är placerad.