EMBO firar 40 år

40-årsjubilerande akademi stödjer unga forskare

EMBO – European Molecular Biology Organization – består i dag av 1159 framstående forskare med anknytning till molekylärbiologi. Av dessa är 47 svenskar och fler än 30 nobelpristagare. Medlem i EMBO blir man genom att väljas in av organisationens befintliga medlemmar.

Bernt Eric Uhlin, professor i medicinsk mikrobiologi och molekylärbiologi på Umeå universitet, valdes in i EMBO 2002 och tycker att det är något av en ära att bli medlem.

– Det känns hedrande och ska förhoppningsvis spegla att den verksamhet jag och mina medarbetare bedrivit har varit framgångsrik. Mina kontakter med EMBO sträcker sig dock längre tillbaka. I början av min karriär fick jag ett postdoktorstipendium för en forskningsvistelse i USA från organisationen, säger Bernt Eric Uhlin, som även är ledamot i Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin.

Grundtanken med EMBO är att underlätta och berika forskningen genom ett ökat kunskapsutbyte mellan forskare i olika länder. Detta sker i huvudsak på konferenser, kurser och workshops, samt genom finansiering av forskningsvistelser. Några omedelbara konsekvenser har medlemskapet ännu inte inneburit för Bernt Eric Uhlin. Som medlem har han dock möjlighet att påverka och engagera sig i EMBO:s olika kommittéer. Det är också i stor utsträckning medlemmarna som bedömer ansökningarna om EMBO:s stipendier.

Att bli invald är en komplicerad procedur som inleds med att de befintliga medlemmarna lämnar förslag på forskare som de tycker ska väljas in. Därefter sker ett röstningsförfarande där varje medlem har 25 röster att fördela på de nominerade. På det här sättet väljs årligen drygt 30 nya medlemmar in.

Molekylärbiologin breder ut sig
Under EMBO:s fyrtioåriga historia har organisationens ämnesområde expanderat. Från början var alla medlemmar renodlade molekylärbiologer, men i takt med att molekylärbiologi blivit allt mer användbart som verktyg i andra ämnesområden, har även bredden på medlemmarnas kompetens ökat.

Basen i verksamheten är utdelninen av stipendier – ”fellowships” – till postdoktorander, både för kortare och för längre forskningsprojekt. Arrangerandet av konferenser och workshops är också en viktig del. Dessutom publiceras vetenskapliga artiklar från forskarvärlden i den väletablerade tidskriften EMBO Journal.

EMBO:s aktiviteter bekostas nästan helt och hållet av organet EMBC – European Molecular Biology Committee, som i sin tur finansieras av de 24 europeiska medlemsländerna, däribland Sverige. Antalet medlemsländer väntas öka i framtiden eftersom intresset från de nya EU-länderna är stort. I Sverige har Vetenskapsrådet regeringens uppdrag att utse svenska delegater till EMBC.

Andelen kvinnor låg men växande
De kvinnliga forskarnas andel i EMBO är relativt låg – 2002 låg andelen på 13,5 procent. Denna siffra är dock på väg uppåt, om än långsamt, menar Brita Beije, forskningssekreterare på Vetenskapsrådets ämnesråd för naturvetenskap och teknikvetenskap och en av Sveriges delegater i EMBC.

– År 2002 nominerades extra många kvinnor för inval. Följaktligen blev andelen kvinnor bland de nya medlemmarna något högre, runt 20 procent. Året efter hade andelen dock sjunkit till 16 procent, berättar hon.

– Förklaringen till att det går så sakta ligger sannolikt i att forskarvärlden traditionellt sett är en mansdominerad struktur. I grunden är det medlemmarnas ansvar att nominera fler kvinnor. Ordföranden i EMBO Council är numera en kvinna, vilket kanske kan bidra till en snabbare utveckling.

Lovande forskare får stöd
För att stötta unga, lovande forskare beslutade EMBC för fyra år sedan att starta EMBO Young Investigator Programme – YIP.

– Tanken är att förse dessa unga forskare med en ”kvalitetsstämpel”, säger Gunnar von Heijne, professor i biokemi och teoretisk kemi på Stockholms universitet och fram till helt nyligen ledamot i kommittén som rekommenderar lämpliga kandidater.

En typisk Young Investigator har varit aktiv ett par, tre år som oberoende forskare. Den som utses får ett mindre ekonomiskt stöd under tre år och dessutom hjälp att bygga upp ett nätverk. Varje år anordnas till exempel en workshop för alla Young Investigators och de kan också söka medel för att besöka varandras labb och på så vis initiera nya samarbeten.

Ett tjugotal Young Investigators utses varje år, och hittills har totalt två svenskar fått förmånen. Det är oväntat få, menar Gunnar von Heijne.

– Sverige har inte lyckats presentera lika många kandidater som andra länder. Vad detta beror på är inte klarlagt, men några menar att de mest lovande unga forskarna får mer stöd i andra länder.

I sin helhet har dock YIP blivit en succé, i alla fall enligt en nyligen genomförd enkät bland EMBO:s medlemmar.

Science & Society Programme är namnet på en annan satsning som EMBO gjort. Den syftar till att förbättra kommunikationen mellan forskarvärlden och allmänheten. Tanken är att belysa och diskutera viktiga frågor, som till exempel hur kvinnornas roll i forskarvärlden kan stärkas. Kontakterna kan ske i form av seminarier och föreläsningar som är öppna för allmänheten, eller genom pressluncher för inbjudna journalister.

I november arrangeras den femte årliga konferensen inom Science & Society. Den handlar om biologiskt åldrande ur olika aspekter och har titeln Time & Aging – Mechanisms & Meanings.