Ny teknik förändrar lärandet

Den tekniska utvecklingen inom sjukvården påverkar läkarstudenternas inlärning. Men hur förändras lärandet när fokus flyttas från patienten till en bildskärm? Utbildningsvetenskaplig forskning i Linköping vill undersöka processerna bakom kunskapsinhämtningen hos studenterna.

Gynekologiska undersökningar är erkänt svåra och tar lång tid att lära sig. Att ge en student rätt kunskaper för att till exempel hitta de endast mandelstora äggstockarna är en utmaning för läraren.

Hittills har kunskapsinhämtningen till stor del byggt på studentens egen utveckling i möte med patienter. Det här är på väg att ändras genom ett nytt simuleringshjälpmedel, med vilket studenter genomför gynekologiska undersökningar och delvis följer sina rörelser på en skärm.

– Simuleringshjälpmedlet ger möjlighet att träna rätt grepp och kan ge en väldigt stor teknisk färdighet. Men utan kontakten med patienter stannar inlärningen vid det. Apparaten registrerar inte om studenten uttrycker sig klumpigt eller undviker att titta patienten i ögonen, säger Barbro Wijma, gynekolog och professor vid Linköpings universitet.

Hon har fått anslag från Utbildningsvetenskapliga kommittén för att leda forskning kring lärandet inom gynekologin, kopplat till nya tekniker.

– Idag är kunskapsinhämtningen inom området medicinska färdigheter dåligt undersökt. Här råder en typ av lärlingssystem där studenten hittar förebilder som han eller hon försöker efterlikna i sitt eget praktiska arbete. Mycket av inlärningen sker omedvetet. Vi vill undersöka processerna bakom och få studenterna att reflektera mer över vad som sker.

Barbro Wijma har varit engagerad i att utveckla den medicinska utbildningen under lång tid. Hon driver tillsammans med kollegan Karin Siwe sedan mer än tjugo år ett projekt med professionella patienter inom gynekologin. Dessa ställer upp på undersökningar för att ge studenter en direkt återkoppling på hur de klarar av mötet med en människa i en spänd situation.

– I den kommande forskningen ska vi bland annat jämföra hur inlärningen med det nya simuleringshjälpmedlet kan kompletteras med professionella patienter.

Tvärvetenskapligt projekt
Projektet kring tekniska verktyg inom gynekologin är tvärvetenskapligt och har ett andra ben inom Tema Genus vid universitetet. Här är utgångspunkten hur kvinnors bild av sig själva förändras av de nya instrument som sjukvården använder. Professor Nina Lykke ska undersöka ultraljudtekniken som finns på nästan varje läkarmottagning.

– Ofta införs ny teknik utan en tanke på hur den påverkar oss på andra plan än det rent medicinska. Hur påverkas det vi lär oss om vår kropp på ett kulturellt och psykologiskt plan av att tekniken visualiserar kroppen och flyttar fokus för både läkare och patient till en skärm?

Det tvärvetenskapliga projektet föddes när de två forskarna träffades på tåget hem till Linköping efter ett forskarmöte och upptäckte sitt gemensamma intresse för hur lärandet ser ut i olika tekniska miljöer. När läkarutbildningen blir allt mer tekniktung ställs pedagogiken inför nya utmaningar. Barbro Wijma ser en fara i att läkarstudenterna erbjuds färre direkta möten med patienter.

– Jag hoppas vi hittar ett sätt för att överbrygga det glapp som riskerar att uppstå. Marknaden för olika verktyg växer i takt med att IT-utvecklingen gör allt fler processer möjliga att simulera. Det är viktigt att studera hur väl rustade läkare blir efter att ha övat virtuellt på allt från titthålskirurgi till att känna på bröst efter möjliga tumörer. Detta är kunskap vi behöver för att kunna erbjuda en bra vård.