Sverige planerar tyska anläggningar

Två planerade forskningsanläggningar i Tyskland kan möjliggöra stora vetenskapliga framsteg inom bland annat materialfysik och strukturbiologi, respektive kärn- och hadronfysik. Redan nu deltar svenska forskare i planeringen inför byggandet – ett resultat av att Vetenskapsrådet skrivit under två så kallade ”memorandum of understanding” för Sveriges räkning.
(Text: Jessica Rydén)

– Projekten blir bland de första som behandlas inom Vetenskapsrådets nya kommitté för infrastrukturfrågor, KFI. Att vi valt att engagera oss i de här anläggningarna beror på att det finns ett stort intresse bland forskare i Sverige att delta i den tekniska utformningen och i kommande banbrytande experiment, säger Lars Börjesson, huvudsekreterare för KFI. Genom att vi är med i ett tidigt skede i planeringen har vi goda möjligheter att påverka.

De dokument som Vetenskapsrådet undertecknat betyder att Sverige förbundit sig att vara med och ta fram underlag inför byggandet av röntgenfrielelektronlasern XFEL* utanför Hamburg och acceleratoranläggningen FAIR* utanför Darmstadt. I praktiken innebär det att svenska forskare och representanter för Vetenskapsrådet finns med i olika arbetsgrupper och diskuterar allt från kommande organisationsformer och ekonomi till hur tekniken och de vetenskapliga experimenten ska utformas.

– Anläggningarna kommer att bli de bästa i sitt slag, och vi har flera svenska forskargrupper som är starka inom de forskningsområden som berörs. Men än så länge har vi inte investerat några pengar, och på vilket sätt Sverige ska ingå i framtida organisationsformer är långtifrån klart, säger Lars Börjesson.

Tillgång till bästa tekniken
Janos Hajdu, professor i biofysik vid Uppsala universitet, deltar i en arbetsgrupp som planerar experiment med röntgenfrielelektronlasern som ska byggas utanför Hamburg. Vid den planerade anläggningen kommer svenska forskare att få tillgång till den absolut bästa tekniken och kan ta hem värdefull kunskap till Sverige, menar han. Beräkningar gjorda av hans forskargrupp visar att lasern kommer att göra det möjligt att för första gången se individuella makromolekyler och virus på atomär nivå. Detta öppnar i förlängningen för möjligheten att exempelvis följa hur virus infekterar cellen, förklarar han entusiastiskt.

Även vid acceleratoranläggningen FAIR väntas nydanande forskning om bland annat bildandet av universum. Håkan Danared, ställföreträdande föreståndare vid Manne Siegbahnlaboratoriet, Stockholms universitet, är med i utvecklandet av den nya tekniken vid FAIR. Han berättar att forskarna vid Manne Siegbahnlaboratoriet arbetar för att CRYRING-acceleratorn som finns där ska flyttas till den tyska anläggningen. Det ser han som ett talande exempel på hur acceleratorforskningen alltmer bedrivs i internationella samarbeten, på hur forskningen koncentreras till färre men mer avancerade anläggningar.

Inget enskilt land kan bekosta
– Självklart är det viktigt att vi har en bra basforskning i Sverige, säger Håkan Danared. Men samtidigt måste man inse att inget enskilt land kan bekosta den teknik som behövs för framtida forskning inom kärn- och hadronfysik.

Tidigast i början av 2006 väntas ett beslut om i vilken form Sverige ska ingå i anläggningarnas organisation. Investeringskostnaderna beräknas till runt en miljard euro per anläggning. Initiativen togs av tyska staten, men projekten bedrivs nu som europeiska samarbeten. Omkring 2012 ska anläggningarna stå klara.