Tydligare när bidrag kan dras in

Hittills har det varit oklart under vilka omständigheter Vetenskapsrådet kan avbryta utbetalning av ett forskningsbidrag. Genom ett tillägg i bidragsvillkoren blir det nu tydligare vad som gäller.

– För att rådet ska kunna avbryta utbetalning av ett beviljat bidrag krävs en klar grund i instruktion och avtal, säger Bengt Westerberg, ordförande i Vetenskapsrådet. Men fram till nu har det saknats riktlinjer för vad som kan ge upphov till ett sådant beslut.

Från och med den 1 januari 2005 kompletteras de generella bidragsvillkoren med en klausul där det står att följande omständigheter kan göra att Vetenskapsrådet avbryter utbetalningen av ett bidrag:

• Ändrade förutsättningar för att bedriva den avsedda forskningen.
• Oriktiga uppgifter i ansökan, eller utelämnande av uppgifter som krävs, liksom underlåtenhet att under projektets gång rapportera sådana nya omständigheter som enligt beslutsvillkoren ska rapporteras.
• Ekonomiska oegentligheter.
• Oetiskt handlande.
• Att projektledaren genom annat förfarande visat sig klart olämplig att uppbära bidrag från rådet.

I tillägget står också att om det skulle komma fram uppgifter som pekar på någon av dessa omständigheter, så ska Vetenskapsrådet ta initiativ till en utredning. Första steget i utredningen är att begära in ett yttrande från den högskola där forskaren är anställd. Utifrån detta bedömer man sedan hur man ska gå vidare. Gäller det misstanke om brott mot god forskningssed anlitas exempelvis rådets expertgrupp för frågor om oredlighet i forskningen.

Även om utredningen skulle visa att det finns grund för misstankarna, drar Vetenskapsrådet inte med nödvändighet in sitt bidrag. Först prövar man om omständigheterna är relevanta för det aktuella forskningsarbetet. För att skapa en enhetlig praxis tas beslutet sedan av Vetenskapsrådets styrelse, inte av det ämnesråd inom vars ansvarsområde det aktuella forskningsprojektet ämnesmässigt faller.

Utredningen är inte uttryck för ett disciplinförfarande. Däremot kan ett pågående rättsligt eller disciplinärt förfarande ha betydelse för Vetenskapsrådets ställningstagande. Det gör att myndigheten också kan besluta att hålla inne medel i avvaktan på utgången av ett sådant.

– Vetenskapsrådet har ett ansvar för att de offentliga medel som myndigheten fördelar till forskning används korrekt och effektivt, säger Bengt Westerberg. Därför måste vi ställa upp tydliga krav i samband med att ett bidrag beviljas. Det handlar också om att upprätthålla förtroendet för forskningen, och om att Vetenskapsrådet har ett särskilt ansvar för att utveckla etiken i svensk forskning.

– Man kan utgå från att den här klausulen i praktiken sällan kommer att behöva tillämpas, menar han. Undantaget är den första punkten – att förutsättningarna har ändrats – men då detta händer fattas beslutet normalt i full enighet med projektledare och värdhögskola. Markeringen av de övriga omständigheterna kan framförallt ha betydelse i preventivt syfte.

De generella villkor som gäller för bidragsbeslut – och därmed även det nya tillägget – är gemensamma för Vetenskapsrådet, FAS och Formas, och har fastställts efter överläggningar med SUHF.